Midsommar på La Serra

20120622-184247.jpg

Här på La Serra har altivitetspersonalen laddat för fullt för att ge oss svenskar en fullvärdig midsommarafton. De är helt outstanding! I morse vid 10 började vi med kransbindning och resande av midsommarstång, sedan tävlades det om den vackraste kransen och vid 16 möttes vi upp för traditionell dans till små grodorna och diverse andra låtar. Det var liiiite tufft att dansa och hoppa i strålande solsken och 35 grader. Men kul! Det som hade kunnat skippas var Bosse Larsson låtarna som kördes på repeat vid poolen i några timmar i förmiddags. En av tjejerna i aktivitetsgruppen frågade mig lite försynt om vi svenskar älskade den typen av musik. Nja……..väldigt traditionsenligt och mysigt men resten av året väljer jag annan musik:)

I morse kom ”Nonno”, Kristians pappa hit för att stanna några dagar. Han spenderade mycket tid här med Kristian och hans bror när de var små men nu var det över 20 år sedan han var här så det var lite känslosamt. Och han hade svårt att hålla tårarna borta. Så många minnen, som livet såg ut för dem då, när de var en familj och när Kristians mamma också bodde i Italien.

Nu håller mitt batteri på att ta slut. Ligger här vid poolen och skriver. Klockan är snart 19 och solen strålar fortfarande. Snart så ska vi gå tillbaka till vår bungalow för att duscha och sedan ska vi äta pizza.
Trevlig midsommar!!!

Annonser

Ormen i paradiset

stavas på just detta stället MYGG!!! Igår morse slutade jag räkna på Julian när jag var uppe i tio. Idag är det Alba och jag som har kliat mest. De är enträgna de små rackarna, trots att vi har köpt en elektrisk sak att ha i rummet, spray att använda till kroppen samt en spiral man eldar på så lyckas de ändå komma åt att bita oss.

Om man bortser från myggen så är detta just det, ett paradis. Ett varmt och vackert sådant. Stället vi är på heter La Serra och det ligger i Baia Domizia, Lazio, ca 20 mil söder om Rom. Kristian växte upp i Italien och åkte alltid hit med sin mamma och bror på somrarna. Stället byggdes under 60-talet av bland annat LO för att ge deras medlemmar en möjlighet att semestra till ett rimligt pris. Och än idag är det många svenskar som reser hit och menyn i restaurangen står på svenska. Lite häftigt faktiskt. Fast det som är ännu häftigare är att två av receptionisterna är kvinnor som kom hit i tonåren och blivit kvar.

Här finns allt man kan önska som småbarnsförälder. Stranden lockar med sitt salta vatten och sin lena sand. Stranden når man genom att gå ner genom den tallbeklädda allén där stora kottar ligger längs kanterna. När havet har tagit musten ur en så kan man gå upp och vila en stund i sin bungalow för att sedan tillbringa resten av eftermiddagen vid poolen. Helt underbart!!!

En lite rolig sak är att alla är tvungna att ha badmössa i poolen:) Vi fick oss ett gott skratt när vi till en början hoppade i blixtervarma och glada i hågen utan att lägga märke till att de övriga i poolen hade ”smurfmössor”. När Kristian sedan pratade med en av badvakterna så upplyste han oss mycket vänligt att bi var tvungna att ha ”puffi”. Jag skrattade så att jag grät när hela familjen sedan struttade runt i poolen med ”puffi” (italienska för badmössa). Bildbevis finns fast själv känner jag mig mest som en seriefigur med min stora mage och en badmössa som kryddan på verket.

Igår kväll tog vi oss en tur till shopping centret Itaca som har 55 butiker. Julian fick sig en äkta italiensk hårklippning med trimmer och allt och vi införskaffade en dopo sole av utsökt kvalité, enligt tjejen i butiken. Middagen intogs på sedvanligt italienskt vis närmre midnatt än middag. Men en dag är det ok och barnen verkade inte misstycka för mycket. Idag lär det nog bli tidigare middag då vi måste vara redo till 20.45 då Italien matchen visas på storbilds TV i baren. Får väl vira in mig i myggnät från topp till tå så att de rackarna inte kommer åt min redan ömmande och kliande kropp.

På återhörande…. (när det nu blir, wi-fin på detta stället fungerar nämligen bara ibland:)

20120618-170753.jpg

Castel Gandolfo

Även denna dag började med att Julian reste sig upp i sängen och sa: ”Ska vi bada?” Det har blivit en söt liten rutin som vi skrattar gott åt. Han kan inte få nog av att bada och om han hade fått bestämma hade han hängt hela dagen i ”nonnos” pool. Dock brukar vi försöka få i barnen lite frukost innan de tar första doppet.

20120615-183211.jpg

Men jag förstår barnen helt och fullt. Det är superlyxigt att ha en pool utanför sovrumsdörren och när temperaturen visar på strax under 30 grader i skuggan så är det svårt att låta bli. Julian är väldigt intresserad av att köpa en pool och många av hans funderingar handlar just om var man köper poolen, hur man får hem den etc.

Idag efter frukost och dopp i poolen så bestämde vi oss för att ta en tur till Lago Castel Gandolfo. Castel Gandolfo är en grannby till Grottaferata där vi befinner oss för tillfället och där finns en stor vulkansjö. Vattnet i sjön är jättefint och man kan både bada och hyra pedalbåtar där. Vi letade upp en liten ”strand” eller vad man nu ska kalla det och hyrde en solstol och en pedalbåt. Detta var mycket uppskattat och vi trampade ut till mitten av sjön och mannen och barnen tog ett härligt dopp. Själv stannade jag kvar i ”pedalon” då den här valen skulle ha haft stora problem med att ta sig upp i båten igen då det saknades stege eller annan klätteranordning.

Efter vår tur med pedalon så gick vi till ett fantastiskt ställe och åt lunch. Och det var inte bara maten som var fantastisk utan även utsikten. Från vårt bord kunde vi överblicka hela sjön. Vi har varit på detta stället några gånger förut och vi har aldrig blivit besvikna. Barnen beställde pasta in bianco (med smör/olja och parmesanost) samt lite carne (stekt nötkött) och antipasti. Alba är överförtjust i salame och parma. Själv beställde jag en caprese och en bruschetta con pomodoro. Tomaterna här smakar gudomligt, inget vattnigt smaklöst här inte. Yummie!!! Kristian beställde en insalata mista (en blandad grönsallad med lite allt möjligt smaskigt). Det är svårt att inte bli besatt av mat här för maten är så himla god……..

Nu ska jag runda av och gå ut och hjälpa till med maten. Min ”plastsvärmor” (kan man säga så????) lagar fisk i ugnen. En hel härlig firre med huvud och allt fullproppad med just tomater och basilika. Buon apetito!

20120615-185510.jpg

20120615-184247.jpg

Viva Italia

20120612-195847.jpg

Efter en lång resdag så nådde vi slutligen vår destination, Rom. Alarmklockan ringde vid 2.20 inatt och vid 3 kom min käre far för att skjutsa oss till det första tåget som avgick mot Kastrup. Vid 8.20 gick vårt flyg och mot all förmodan så gick allt helt super. Barnen har varit helt fantastiska att resa med och de har verkligen hjälpt till med att bära väskor och uppföra sig. Underbart att se! Dock vaknade de strax före tre och fick sedan bara en timmes sömn på tåget. Behöver jag säga att det var två helt dödströtta barn som somnade så snart de hade satt sig i hyrbilen som tog oss hem till svärfar.

Väl här så hoppade Julian i poolen, det var en del av hans plan för Italiensemestern, och han stannade där i två timmar! Vädret är sådär, temperaturen har legat på runt 25 grader men det har varit molnigt. Vi hoppas således på en mycket varm och solig dag i morgon.

Nu på kvällskvisten har vi avnjutit hemlagad mat i form av lättpanerad kyckling kryddad med fänkål, smörstekta zucchini med mynta och ris till det. Mycket gott!

Vi kommer att ta en tidig kväll och njuta av att ta igen den sömn vi har missat. Det är så mysigt att vara här…..Kan ni tänka er att vi har nästan tre veckor framför oss av inga måsten.

Bestämt brillor

Nu längtar jag efter mina nya glasögon!!!! Alba och jag tog en tur in till stan i veckan för att lämna slutgiltigt besked. Och tänka sig att det blev tre par glasögon. Två par glasögon och ett par solglasögon. Men det var bara för att de hade så många bra kampanjer på synoptik. När man köpte ett par bågar som översteg en viss summa så fick man valfria Ray-ban i sin styrka. Dessutom om man fastnade för fler bågar än ett par så fick man det andra paret för halva priset. Såklart är jag några lappar fattigare men TRE hela par glasögon rikare.

Såklart blev även Albisen inspirerad av mitt testande och hittade snyggbrillor i utklädningslådan.

20120609-100411.jpg

Nu ska jag bege mig till city för att införskaffa det sista inför resan. Tänk på tisdag drar vi!!!!! Sedan runt lunch är vi hembjudna till vänner på ”hejdå-lunch”. Nästa vecka ska de få sin tredje bebis (planerat kejsarsnitt) och veckan efter flyttar de till Vejbystrand på Bjäre.

Olika graviditeter

Jag väntar nu mitt tredje barn och detta är således också min tredje graviditet. Det som fascinerar mig är att ingen av mina graviditeter har varit den andra lik. Visst finns det likheter dem emellan men mest av allt är det skillnader. Skillnader i mående, känsla, kondition och fysisk form.

När jag väntade Julian, min förstfödda, så var jag 20+. Vi hade precis köpt vårt drömhus, ett renoveringsobjekt av gigantiska mått. I augusti 2004 gick köpet igenom, i oktober flyttade vi in och i slutet av december blev jag gravid. Jag som hade sett framför mig hur jag skulle bli värsta hantverkaren och rycka ner tapeter, skrapa lister, bära tegelstenar, you name it, blev istället en trött och omotiverad liten flodhäst (jag var inte så stor; det var mest känslan). Jag hade också sett framför mig hur kul Kristian och jag hade det när vi fixade och donade i huset medan vi sippade på varsin GT. Detta hände väl en två gånger innan jag slutligen förstod vad det var som orsakade min trötthet. Nej, renoveringen eller rättare sagt min inblandning i den blev inte riktigt som jag hade tänkt. Men den får jag skriva mer om vid ett annat tillfälle för annars villar jag bort mig alltför mycket från ämnet.

De första månaderna ville jag bara sova (det har varit sig likt under alla tre) och kräkas. Jag mådde så illa, så illa och hade svårt för alla dofter. Kristian fick tvätta håret innan han lade sig på kvällarna och jag kräktes mitt i matlagningen för jag klarade inte matoset. Ofta när jag mådde illa så drack jag o’boy och åt en kaviarmacka och då stillade sig illamåendet.

När den värsta tröttheten hade lagt sig och illamåendet försvunnit så var jag faktiskt otroligt pigg. Jag promenerade flera gånger i veckan och jag simmade också minst två gånger i veckan. Jag mådde oförskämt bra. Det enda som jag kände av mot slutet det var att mina ben kändes tunga och jag struttade runt här hemma i byggdammet i bikini och stödstrumpor. Kristian kämpade på med huset medan jag låg i min införskaffade baden baden stol och solade. Flera gånger om dagen tog jag också bilen till den intilliggande badplatsen för att ta mig ett svalkande dopp. När jag kom in till förlossningen skojade barnmorskorna om att min mage var den brunaste mage de hade sett den sommaren. På det stora hela var det en väldigt bra graviditet men jag lovade dock mig själv att aldrig mer vars gravid på sommaren utan hade som plan att nästa barn skulle vara ett vårbarn.

I februari året därpå blev jag gravid igen. Jag trodde inte det var sant. Hann knappt fatta vad det var som hände. Vips och tjong och så var man ”knocked up” igen. Min mamma hade alltid sagt att i vår släkt så hade kvinnorna så lätt, så lätt att bli med barn. No shit Sherlock!!! Och självklart så skulle jag vara gravid ytterligare en sommar.

Denna graviditeten var mycket jobbig och i början så mådde jag illa från det jag vaknade till det jag gick och lade mig. Jag klarade knappt äta någonting och inget fick mig att må bättre. Jag var konstant trött och det gjorde inte det hela lättare att ha en 6-månaders bebis som krävde uppmärksamhet. När väl illamåendet stillade sig så började jag få problem med magkatarr och IBS. Vissa kvällar tillbringade jag på toalettgolvet i rena kramper och kräktes som bara den. I slutet fick jag också åka in till förlossningen flera gånger för att göra ultraljud och kolla så att allt var bra med den lilla bebisungen.

Den enda motion jag mäktade med var promenader och yoga och jag mådde mentalt väldigt bra. Under denna graviditet jobbade jag mycket med mitt mentala mående och jag gick på yoga och tränade mycket avslappning. Jag hade inga problem med mina ben och några stödstrumpor behövde jag inte använda. Totalt gick jag bara upp runt 9 kilo.

Under denna graviditeten har jag drabbats av åkommor som jag tidigare varit förskonad från som sammandragningar, foglossning etc. I början var den som när jag väntade Julian. Jag åt och sov. Mådde jag illa så drack jag o’boy och åt kaviarmackor. Men redan i vecka 18 så började jag känna av sammandragningar. Och nu när jag börjar närma mig vecka 31 så är de mer långvariga och mer smärtsamma. Foglossning har jag också fått stifta bekantskap med och nu har jag verkligen förstått hur j-skt ont det gör. En kväll (när jag var själv med barnen) blev jag liggandes på alla fyra i hallen och försökte förklara för barnen att mamma snart skulle kunna stå upp igen men att det kunde ta ett tag. Det var som att hela skinkan, bäckenet och benet krampade och för minsta lilla rörelse jag gjorde så skar det som en kniv rakt in i skinkan och strålade neråt. Det var fruktansvärt. Vid ett annat tillfälle blev jag stående i trappan med fötterna på varsitt trappsteg. Jag tog mig varken upp eller ner och var på vippen att be Alba gå och hämta grannen så att jag kunde få hjälp att ta mig därifrån.

Det som är positivt är att jag har upplevt att jag har blivit tryggare och tryggare i mig själv för varje graviditet. Jag imponeras över denna förmåga som vi kvinnor besitter och bemästrar och den får mig att känna mig otroligt stark. Det som har varit extra roligt denna gång är såklart att barnen nu är så stora (snart 6 och 7 år) så de har varit delaktiga på ett helt annat sätt och de är så imponerade.

Var och hälsade på min 90-åriga farmor häromdagen och beklagade mig lite över min trötthet och mina krämpor varmed hon säger: ”det är skillnad på att vara i 20-årsåldern och vara gravid och att vara 35”. Helt sådär bara! Och tänk att det krävs en 90-årings vishet och rakhet för att förkunna detta. Själv har jag såklart inte tänkt i de banorna……

Nej, nu ska jag hoppa upp ur soffan och göra tacos till barnen och laxtournedos med sallad till mig och mannen.
Önskar er en härlig fredagskväll!

Sommar!!!

Har avnjutit mitt kaffe lyssnandes till ljuv fågelsång. Nu är det sommar. På riktigt. Jordgubbsplantor och rabarber står i full blom och vår trädgård har nog faktiskt aldrig varit vackrare. Syrenerna står i full blom, ligusterhäcken håller på att explodera och rosorna som jag planterade förra sommaren växer så det knakar.

Tre arbetsdagar har jag kvar. Sen är det långledigt som gäller för min del. Vi inleder sommaren med att åka till Italien och sedan blir jag hemma tills dess att vår lilla bebis föds. Känns helt obeskrivligt! Har inte varit föräldraledig på riktigt innan utan när de andra två föddes så var jag mitt uppe i mina studier. Så det här blir något nytt! Något stort! Något alldeles, alldeles underbart!

Nu måste jag snart ha bestämt mig till 100% vilka glasögon jag ska välja. Om en liten stund drar nämligen Albisen och jag in till stan.

20120605-085609.jpg

dags för nya brillor

Nu är det dags för nya glasögon. Det var ett tag sedan sist och det känns faktiskt himla kul att skaffa sig ett par nya. Har börjat tröttna rejält på mina transparenta Gucci glajjor som jag inhandlade när Julian bara var någon månad gammal. Tycker inte att de  gör någonting för mitt ansikte, utan de bara sitter där på näsroten, transparenta, genomskinliga, i ordets rätta bemärkelse. Nu är jag sugen på något som syns. Något med färg. Som livar upp mitt ansikte. Var runt hos ett par olika optiker i förra veckan och det allra bästa och största urvalet hittade jag på Synoptik. Synoptik hade dessutom för tillfället ett kanonerbjudande  som bestod i att man vid köp av nya bågar också fick ett par valfria Ray-Ban solglasögon. Toppen tyckte jag:)

Har nu lånat hem sju par glasögon. Tydligen rekommenderar de att man inte ska låna fler än fem p.g.a. beslutsångest….och det kan jag väl hålla med om då jag nu har kommit fram till att jag nog helst vill ha två av paren, minst….

Glasögonen längst upp till vänster är av märket Lyle & Scott, de längst upp till höger är Peak Performance, de längst ner till vänster är Gina Tricot (visste faktiskt inte att de gjorde glasögon också?!) och de nere till höger är Versace. Alla är snygga på olika vis tycker jag. Testade dock pilotbågarna i går morse när jag sömndrucken och med håret på ända stod i mitt rosa nattlinne och laddade kaffemaskinen. Då kändes de lite sådär. Det känns som att man liksom måste vara snygg, ha full make-up och trendiga och snygga kläder för att funka med pilot. I varje fall känner jag så. Nåja, jag har kvällen på mig, eller varje fall det som finns kvar av den efter att ha försökt söva unge som VÄGRAR att somna i två timmar. Tycker att jag borde få pris i uthållighet (om jag utelämnar det faktum att ungen vid ett tillfälle i ren frustration gentemot sin mamma gick ut och lade sig på hallmattan……).