En eftermiddag att komma ihåg

Trots stor avsaknad av sömn så känner jag mig piggare idag. Tack och lov! Gårdagens fortsatte sådär lite tokigt efter min hysteriskt trötta förmiddag. Hämtade barnen på skolan och körde till Maxi för att handla några presenter. Hallå, Maxi, en fredag!! Vad tänkte jag på?! Det började bra trots att jag var lite svettig, ovan trebarnsmor som jag är. Sen när vi kom till leksaksavdelningen började det balla ur och efter ett tag var Alba borta. Julian och jag började leta, jag kände lite småpanik men det dröjde inte länge förrän de ropade upp att det stod en liten Alba i kassa 6. Julian och jag rusade dit och där stod hon. Hon verkade mest tycka att det var spännande och jag fick känslan av att hon tyckte att det var en kul grej. Sådär kul tyckte mamman. Väl i kassan började Bruno skrika, han skriker ju aldrig. Och detta fortsatte ut i bilen där jag fick sätta mig och amma. Vid det här laget helt genomsvettig. Han fortsatte sedan att skrika hela vägen hem och förmodligen just därför hamnade vi bakom en lastbil som körde 30km/h. Väl hemma fick jag rusa in och amma igen och min duktiga Julian gick ut för att hämta kassarna. Han bar bägge med en hand-min hjälte.

20120908-100546.jpg

Jag kommer ihåg att han nämnde något om att bakluckan var öppen men det glömdes snart bort. Efter blöjbyte som efterföljdes av mer amning somnade jag helt utmattad och vaknade inte förrän mina föräldrar kom och det var dags för Julian att åka på kalas. Pappa undrade lite försiktigt vad det var frågan om, då Audin stod med bakluckan öppen och i bagaget helt synlig låg nyckeln och inne låg jag och sov….. (det bör tilläggas att vi bor väldigt centralt, nära till både högskola och sjukhus så här florerar väldigt mycket folk) Nu står ju Audin kvar så det är ingen fara på taket. Såhär i efterhand kan man ju skratta lite åt alla tokigheter:) Efter det så fortsatte kvällen lugnt, Julian åkte på kalas och morfar följde med. Det är ju lite halvsvårt att bowla med vänsterhanden och han behövde lite assistans. Och det behövde tydligen födelsedagsbarnets föräldrar också då morfar fick hjälpa till att servera korv:)

Inatt drömde jag att jag var gravid igen och att jag var lite orolig för att det var så tätt inpå. Tack gode Gud att det bara var en dröm!!! Tre räcker och blir över för mig just nu känner jag.

I dag tar vi det lugnt och har mys härhemma. Julian ska på ytterligare ett kalas i eftermiddag och i kväll kommer mina fina kompisar på middag. Det ser jag fram emot!

Annonser

2 thoughts on “En eftermiddag att komma ihåg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s