Enkel kycklinggratäng

Torsdagkväll och knopparna har just somnat. Dagarna går i ett nu när man är själv med barnen. Om det inte är aktiviteter så är det kompisar med hem från skolan så här är fullt ös. Igår eftermiddag hade Alba ridning och det är alltid lika kul att kolla på. Hon är minst i gruppen och når knappt upp att borsta hästen och får använda pall för att komma upp på hästryggen. Jag tycker hon är stentuff!

20121011-200039.jpg

Igår red de ut en sväng och avslutade sedan inne i ridhuset med lite trav. Och tro det eller ej men ungen kan redan rida lätt. Hon har det nog i sig med tanke på att hon började rida för en månad sedan.

Själv har jag fortsatt att röja och fixa härhemma. Känns som att jag har varit i koma de senaste månaderna så kanske att det är effekterna av min kost som kickar in:)) I dag har jag tom börjat sortera kläder och rensa ut och försöka skapa ett system. Och ja, jag har någon superkonstig metallsmak i munnen och jag svettas som bara den. Hela tiden. Och jag är inte typen som svettas. Snarare tvärtom. Jag fryser. Alltid!!! Men inte nu, varm som en kamin och det känns som att det rinner om mig men det gör det ju så klart inte. Till stor del beror det här säkert på amningen och alla hormoner också så det är med största sannolikhet inte bara kosten som spelar in.

Frukosten i dag bestod av mejeriprodukter. Till lunch åt jag omelett (i dag gjorde jag på tre ägg) med paprika och zucchini och till det en liten morot och två skivor skinka.

Tyvärr har jag ingen bild på min middag men jag bjussar på receptet ändå. Det är världens godaste och världens enklaste kycklinggratäng.

4 port
Ugn 200 grader

700 g kycklinginnerfilé
2 pkt bacon
2 vitlöksklyftor
3 dl crème fraîche
3 dl vispgrädde
4 msk sweet chili sauce
2 msk kycklingfond
2 dl smakrik riven ost (själv använder jag cheddar)

Skär vitlöken i små bitar. Värm upp olja och smör i en stekpanna och fräs vitlöken lätt. Lägg i kycklingen strax innan vitlöken börjar få färg. Den ska absolut inte brännas för då smakar den beskt. Salta och peppra och stek kycklingen klar , lägg den sedan åt sidan. Klipp baconet i små bitar och stek det också. Lägg sedan kyckling och bacon i en ugnsfast form.

Blanda därefter crème fraîche, vispgrädde, kycklingfond, sweet chilli sauce och krydda med salt och peppar. Häll detta över kycklingen och baconet. Strö över osten och sätt in i ugnen. Grädda i ugn 20-30 minuter.

Servera med någon god sallad eller lite blomkålsris. Till barnen gör jag fullkornsris. Hur gott som helst! Och inte minst, enkelt. Själv gillar jag inte att pressa vitlök då jag tycker att det blir för starkt men för de som föredrar så går det lika bra att pressa ner vitlöksklyftorna i såsen istället för att låta dem steka med kycklingen.

Annonser

lite höstmys och god mat

Nu är jag inne på min femte dag med lågkolhydratkost. Jag vaknade även denna morgon med lätt huvudvärk och kände att jag svettades mycket. Jag var också otroligt hungrig, nästan så att jag kände mig yr. Jag låg och småhallucinerade om Brämhultsjuice då min hals kändes som en öken men dämpade detta med ett glas vatten. En tallrik med keso, kesella, vispgrädde och halllon fick min mage att lugna sig lite. Lite märkligt att jag är så hungrig; jag tog faktiskt en ”bakerixfralla” igår innan jag gick till sängs och jag brukar inte känna mig särskilt hungrig på kvällarna. Men det är klart, nu stoppar jag ju inget annat i form av sötsaker i munnen heller så det är kanske inte så konstigt. Annars tyckte jag nog att jag kände mig mer mätt emellan målen igår än vad jag gjorde det tidigare dagarna. Vågen visade – 2,2 kg och återigen ställde jag mig flera gånger för att kontrollera om siffran stämde.

Jag har kommit på mig själv med att granska varorna mycket mer nu innan jag köper dem. Jag har också fått en lite ofin tendens att titta ner i andra människors kundvagnar för att kolla vad de köper. Så se upp om ni möter mig på Maxi:) Det som är det fina med detta är att jag har en helt annan kontroll över maten som jag äter och det kräver en helt annan planering från mig. Tidigare kunde jag i stressen och hetsen planera middagen när jag körde från jobbet och var på väg att hämta barnen. Nu ser jag till att jag vet vad jag och familjen ska äta i ett par dagar framöver. Jag har också fått mina barn till att äta vanilj naturell yohurt med hallon på morgonen istället för att äta sötad vaniljyoghurt. Den första dagen åt de bara några skedar och tyckte väl att det smakade sådär. I morse var bägge barnen överlyckliga och tyckte att yoghurten var såååå god. Barn är anpassningsbara, eller var det helt enkelt bara så att de inte åt tillräckligt med middag i går och var vrålhungriga. Till middag i går serverades biffar i medelhavssås a la Åse. Hon är grym på att komma på recept. Själv har jag gjort köttfärsbiffar många gånger tidigare men jag har inte kommit på tanken att göra dem i smarrig sås. Sen hör väl till saken att vi inte har varit några stora konsumenter av just sås innan men nu är det ju ändring på det:) Ett tag trodde jag knappt att det skulle bli någon middag när de stora barnen inte kunde låta bli att bråka och Bruno var missnöjd och fick hänga i bärselen under hela matlagningen. Och jag var ensam vuxen på plats….

Men mat blev det och ett halv glas gott vitt vin till det (Italienskt Masi). Till biffarna serverade jag fullkornspasta till barnen och smörstekt zucchini till mig. Underbart gott!!!! Jag älskar zucchini. Jag hade gärna balanserat upp det hela med en god sallad men det fanns liksom inte riktigt utrymme till det. Och då menar jag inte i magen;) utan vad gäller tid. Fick sedan halvt om halvt kasta i mig den goda maten då den yngsta också ville ha lite mat.

Då regnet stod som spön i backen mer eller mindre hela dagen i går så fick mitt tänkta uteprojekt vänta. Istället tog jag mig an hallen nere och fixade och gjorde höstmysigt. Jag tycker att just hallen är den plats man sist fixar med. Vår hall har sett urtråkig ut i evigheter och det är ju lite snett eftersom det är det första man ser när man kommer innanför dörren. Sen är det ju också snudd på det stökigaste utrymmet i huset då alla ytterkläder och skor återfinns där. Och oftast betydligt mycket mer än vad som används. Plus en del cykelhjälmar, inlines och gud vet vad. I mitt nästa hus vill jag inte bara ha den största och finaste tvättstugan. Det får gärna ha den största hallen också:) Den fina krukan på fot hittade jag på Blomsterlandet häromdagen och jag tycker att den är helt ljuvlig med en ståtlig murgröna i.

Nu ska jag dricka upp mitt morgonkaffe (kom i säng sent igår, mannen och jag pratade framtidsplaner:) och mysa med världens gosigaste bebis.

Nu är det dags för förändring

20120926-120323.jpg

Och nästa vecka tänkte jag köra igång…. Jag tänker lägga om min kost! Spännande va?! Jag har redan börjat så smått med maten men denna veckan ut så tillåter jag mig att äta sötsaker och bröd och det är de två sakerna som jag kommer att ha svårast att vänja mig av vid. Inte för att jag är någon storkonsument av bröd men den obligatoriska frukostmackan med kaviar kommer jag att sakna, så också smågodiset på fredagskvällen.

Anledningen till detta är inte viktminskning, då jag inte har problem med vikten utan jag gör det av hälsomässiga skäl. Jag tycker att det ska bli spännande att se hur kroppen reagerar och sedan ser jag fram emot att bli av med sötsuget som successivt har byggts på under denna graviditet. Jag har beställt ett par böcker (kokböcker och faktaböcker) på internet som ska hjälpa mig och inspirera mig men jag kommer också att få hjälp på annat håll. Mer om detta framöver…

Såg något läckert i senaste numret av Plaza interiör, en moccamaster i den allra ljuvaste rosa förgen. Visst hade väl den varit som en liten karamell i köket?! Att den dessutom brygger världens godaste kaffe gör ju inte saken sämre.

20120926-122422.jpg
Tycker det är häftigt att de tar ut svängarna och vågar experimentera med färger. Man blir ju så glad av färg!

En lite bättre bild kommer här

20120926-190118.jpg

Den finns, som så mycket annat fint, att köpa hos Bagaren & kocken

Nu ska jag göra mig i ordning då vi ska på välkomstsamtal på barnens skola om en liten stund. Detta tycker jag är en jättefin idé både för att vi ska få lära känna barnens lärare lite bättre men också för att lärarna ska få en bättre bild av våra barn. Helt ofattbart egentligen att vi har två skolbarn!! Och inte heller detta året fick jag närvara vid skolstarten då jag låg inlagd på BB. Förra året jobbade jag:( Dottern tycks dock ha acklimatiserat sig mycket bra och vaknar varje morgon och känner sig glad därför att det är dags att gå till skolan. Underbart! Ska bli intressant att höra vad lärarna säger.

Vår kväll

20120923-213309.jpg

Består av att städa, plocka och fixa (och amma) Gör det inte typ alltid det?! Var i Skåne i går och tömde det sista ur svärmors hus. Det som vi hade fått för oss var någon kartong och enstaka möbler var liiiite mer än så. Medan mannen lastade släpet sent igår kväll i mörker och ösregn satt barnen och jag i bilen. De tittade på tv och jag ammade. Såklart. Varje kväll. Hela kvällen. Den här killen gillar mat:)

Vi kom hem igen strax efter 2 på natten. Och nu ska vi ta tag i det…. Bara att rulla upp ärmarna och sätta fart. Lilla bebisen har halvsomnat och håller oss sällskap i vaggan. God kväll på er!

20120923-213831.jpg

En eftermiddag att komma ihåg

Trots stor avsaknad av sömn så känner jag mig piggare idag. Tack och lov! Gårdagens fortsatte sådär lite tokigt efter min hysteriskt trötta förmiddag. Hämtade barnen på skolan och körde till Maxi för att handla några presenter. Hallå, Maxi, en fredag!! Vad tänkte jag på?! Det började bra trots att jag var lite svettig, ovan trebarnsmor som jag är. Sen när vi kom till leksaksavdelningen började det balla ur och efter ett tag var Alba borta. Julian och jag började leta, jag kände lite småpanik men det dröjde inte länge förrän de ropade upp att det stod en liten Alba i kassa 6. Julian och jag rusade dit och där stod hon. Hon verkade mest tycka att det var spännande och jag fick känslan av att hon tyckte att det var en kul grej. Sådär kul tyckte mamman. Väl i kassan började Bruno skrika, han skriker ju aldrig. Och detta fortsatte ut i bilen där jag fick sätta mig och amma. Vid det här laget helt genomsvettig. Han fortsatte sedan att skrika hela vägen hem och förmodligen just därför hamnade vi bakom en lastbil som körde 30km/h. Väl hemma fick jag rusa in och amma igen och min duktiga Julian gick ut för att hämta kassarna. Han bar bägge med en hand-min hjälte.

20120908-100546.jpg

Jag kommer ihåg att han nämnde något om att bakluckan var öppen men det glömdes snart bort. Efter blöjbyte som efterföljdes av mer amning somnade jag helt utmattad och vaknade inte förrän mina föräldrar kom och det var dags för Julian att åka på kalas. Pappa undrade lite försiktigt vad det var frågan om, då Audin stod med bakluckan öppen och i bagaget helt synlig låg nyckeln och inne låg jag och sov….. (det bör tilläggas att vi bor väldigt centralt, nära till både högskola och sjukhus så här florerar väldigt mycket folk) Nu står ju Audin kvar så det är ingen fara på taket. Såhär i efterhand kan man ju skratta lite åt alla tokigheter:) Efter det så fortsatte kvällen lugnt, Julian åkte på kalas och morfar följde med. Det är ju lite halvsvårt att bowla med vänsterhanden och han behövde lite assistans. Och det behövde tydligen födelsedagsbarnets föräldrar också då morfar fick hjälpa till att servera korv:)

Inatt drömde jag att jag var gravid igen och att jag var lite orolig för att det var så tätt inpå. Tack gode Gud att det bara var en dröm!!! Tre räcker och blir över för mig just nu känner jag.

I dag tar vi det lugnt och har mys härhemma. Julian ska på ytterligare ett kalas i eftermiddag och i kväll kommer mina fina kompisar på middag. Det ser jag fram emot!

Påfyllning av energi, tack…

20120907-103709.jpg
Och så kom den över mig igen, tröttheten. Varför blir jag förvånad? Trots relativt god sömn i natt, Bruno sov först fem timmar i sträck, sedan mat på det och sedan tre timmar till känner jag mig som en urvriden trasa. Fast god och god. Alba kom in vid 1-tiden och lade sig på madrassen som vi lagt på golvet och någon timme senare kom Julian. Däremellan har jag haft ont i mina ögon då jag har smittats av Brunos ögoninfektion som han fick när han bara var två dagar och som tros bero på min långa vattenavgång. Så, så konstigt är det kanske inte…

Andra baljan kaffe för idag och några bitar mörk choklad på det kanske lindrar lite. Har ni smakat denna? Om inte, gör det. Den är himmelsk!

20120907-104344.jpg

Kaffekoppen heter Taika och kommer från Iittala. Den är verkligen perfekt om man precis som jag tycker om sitt kaffe med varm mjölk. Lagom storlek och en fröjd för ögat. Det kan liksom inte bli bättre.

Fortfarande några timmar tills barnen ska hämtas från skolan. För tillfället kan jag inte komma på något bättre sätt att fördriva dem än att vila tillsammans med Bruno ❤ så att jag är lite piggare när de kommer hem.

20120907-111304.jpg

5 1/2 års-spruta, fika och mys med liten bebis

Det här får sammanfatta min första dag då jag är själv med barnen. Som för övrigt har varit änglar i dag, hela dagen…

20120906-215713.jpg

Mormor och morfar följde med till BVC för att vara med Julian och Bruno när Alba träffade läkaren. Vad hade jag gjort utan dom??? Alba var grymt duktig och jag inser bara hur mycket hon har mognat denna underbara lilla varelse.

Därefter åkte vi och köpte fika och barnen fick välja varsin kaka och en dricka:) De var helnöjda och vi hade en mysig fikastund hemma. Alba ville att jag skulle ta en bild på elefant-plåstret och skicka till pappa. Efter middagen ville Alba överraska mig genom att ”diska” allt. I bara vatten och ställa upp det på diskbänken. Hon gjorde som de brukar göra på skolan….. all maten som blev över pasta, 3 portioner köttfärssås och en stor skål med god sallad och fetaost (som jag hade tänkt till middag/lunch i morgon eller på lördag) låg i vasken tillsammans med lite annat smått och gott. Vad säger man? Hon ville bara så väl mitt lilla hjärta ❤.

Självklart har jag hunnit med lite bebismys också. Tänk att man kan fördriva timmar genom att bara titta på underverket.

20120906-220456.jpg

Hjälp! Hur ska det här gå???

20120905-204123.jpg

(och nej, jag syftar inte på colan och bananchipsen…)
Sitter här uppkrupen i soffan med en nybadad och nyammad Bruno. Som sällskap endast en coca cola och en näve bananchips. De stora barnen sover sött i sina sängar och Kristian har just begett sig mot tåget. Imorgon tar han nämligen ett tidigt flyg till Tyskland för att gå en kurs där i 9 dagar. Som ett första steg mot en eventuell karriärväxling. Jag är van vid att vara själv, det är inte det. Han är ofta borta med sitt nuvarande jobb men just denna gången kändes det lite sådär. Han har liksom varit mitt nav den här sista tiden efter operationen. Han har dragit runt det mesta här hemma sedan jag kom hem från BB för snart två veckor sedan men från och med i morgon så är det jag som ensam ska styra skutan. Och det känns lite spänt måste jag erkänna. Jag körde bil första gången i går efter snittet och i morgon ska jag köra bil till skolan för att lämna barnen och tima in allt, frukost, tandborstning, amning etc. etc. Så klart att jag inte är den enda i världen som har gått igenom detta men om jag hade kunnat bestämma så hade den där kursen i Tyskland inte kommit just nu.

De senaste dagarna har vi tränat de stora barnen, 6 och 7 år gamla på att somna i egna sängar. De har alltid varit lite knöliga med det men jag måste säga att de har varit helt otroligt duktiga. De är så förstående och visar så otroligt mycket respekt och hänsyn gentemot mig. Jag är också otroligt tacksam för att jag har mina föräldrar på nära håll som hjälper till och stöttar. Men detta till trots så känns det lite pirrigt……

Nej, nu ska jag koppla av med lite Dallas. Jag missade de två första avsnitten så det ska bli spännande. Förknippat med så många minnen för mig, från barndomen, som för de flesta i min ålder antar jag. Måste springa upp och hämta glasögonen…

20120905-210639.jpg

Sömnlösa nätter

Jag trodde att undrens tid var här. Verkligen! Till en början sov Bruno mellan 5 och 6 timmar per natt. Till och med barnmorskorna berömde honom och jag var helt fascinerad av att en sån liten kunde sova så länge och så mycket på natten. De två andra har definitivt inte varit sådana. Men, i helgen vände det. Bara så där, tjoff och pannkaka… Bruno slutade att sova sina timmar i sträck och började istället vakna en gång varannan timme. Och då vill han ha mat och därefter ligger han och vänder och vrider sig och gör missnöjes läten. Tack och lov inga höga skrik men det kommer kanske så småningom det också. Jag vågar inte säga för mycket om det här… Puuh!

20120904-100548.jpg

Bodysuit/pyjamas DUNS, påslakanset MOLN Gunilla Axen, vagga Leander

Detta till trots är han så klart världens finaste lilla underbaring och nu ska vi snart göra oss i ordning för ett första besök till BVC. Förra veckan var det så lyxigt att sköterskan kom hem till oss. Det blir nog till att köra bil för första gången efter förlossningen i dag. Inte hade jag en aning om att jag skulle bli så låst efter snittet, inte bära inte lyfta, ont när jag rör mig….. Skönt dock att se att det blir bätte och bättre för var dag.

Nu, dags att hoppa ur morgonrocken….